| Integritet Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39) |
Det är den text som har tryckts i betänkandet som gäller. |
UTREDNINGSARBETET
Utredningsuppdraget
Regeringen beslöt den 15 juni 1995 direktivför utredningen (dir. 1995:91). Direktiven finns fogade tilldetta betänkande som bilaga 1. Dessutom har vi, liksom allaandra kommittéer, att beakta direktiven den 10 juni 1996från regeringen om att redovisa konsekvenser för brottslighetenoch det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).
Sammanfattningsvis kan sägas att vi har hafttvå huvuduppgifter:
Vi har också, enligt direktiven, haft storfrihet att ta upp de ytterligare frågor som behöverövervägas inom ramen för uppdraget.
Utredningstiden har varit knapp. Kommitténi sin helhet har haft sammanträde ungefär en gångper månad. Dessutom har en s.k. redaktionskommitté,bestående av ordföranden och experterna, haft sammanträdeungefär en gång per månad. Kommittéledamöternahar vidare haft ett internatsammanträde under två dagar.
Regeringen har enligt beslut vid sitt sammanträdetorsdagen den 7 mars 1996 till oss lämnat över en skrivelsefrån Landstingsförbundet om en översyn av 23 §datalagen.
För att hämta in synpunkter frånaktörer på arbetsmarknaden har vi haft en s.k. hearingtill vilken inbjudits representanter för Arbetsgivarverket,Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, SACO,Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen,Svenska Kommunförbundet och Tjänstemännens centralorganisation.
Kommittén har varit representerad, genom ordförandeeller sekreterare, vid olika konferenser och seminarier av intresseför utredningsuppdraget. Som exempel kan nämnas konferensereller liknande ordnade av
Ordföranden och sekreterarna har deltagit iett seminarium i Norge med representanter för de utredningari Norden som har till uppdrag att lämna förslag tillhur EG-direktivet om personuppgifter skall genomföras.
En av sekreterarna har deltagit i ett internationelltakademiskt seminarium om genomförandet av EG-direktivet arrangeratav Institutet för rättsinformatik vid universitet iHannover.
Sekreterarna har haft ett möte angåendebl.a. tolkningen av EG-direktivet med dr Ulf Brühann, Chefde l'Unité Libre circulation de l'information, protectiondes données et les aspects internationaux s'y référantvid generaldirektorat XV vid Europeiska gemenskapernas kommission.
Sekreterarna har därutöver haft olika kontaktermed personer som medverkat vid andra länders genomförandeav EG-direktivet, bl.a. kontakter med
Vi har vidare under utredningsarbetets gånghaft kontakter med bl.a.
Vi har vidare haft samråd och andra kontakter- ofta på sekretariatsnivå - med flera statliga utredningar,bl.a.
Kommittén har spritt kunskap om utredningsuppdragetoch sin verksamhet genom en s.k. hemsida på Internet.
Jur.kand. Per Hammarstedt har kontrollerat de hänvisningarbetänkandet innehåller.
Inledning
Utredningsuppdraget har innefattat två huvuduppgifter,dels göra en total översyn av 1973 års datalagoch lämna förslag till hur EG-direktivet om personuppgifterkan införlivas i svensk rätt, dels anpassa grundlagsreglernaom offentlighetsprincipen till den nya tekniken.
Redovisningen av de båda huvuduppgifterna skeri två skilda delar i betänkandet. Den första delenkallas EN NY PERSONDATALAG ochden andra kallas OFFENTLIGHETSPRINCIPEN I IT-SAMHÄLLET.Avsnitten i de båda delarna har en löpande numrering.Därutöver finns avsnitt som är gemensamma förde två delarna och som inte har numrerats. Det gällerförteckningen över använda förkortningar,sammanfattningen, författningsförslagen och detta inledandeavsnitt om utredningsarbetet och dispositionen av betänkandetsamt de avslutande avsnitten med konsekvensredovisning och författningskommentarer.I bilaga 6 finns en gemensam litteraturförteckning och ibilaga 1 finns, som nämnts, våra utredningsdirektiv.Bilaga 7 innehåller en gemensam sammanfattning påengelska.
Sist i betänkandet - men före bilagorna- kommer de reservationer och särskilda yttranden som haravgetts.
Till varje avsnitt med överväganden - ochtill vissa underavsnitt - finns en ruta som innehåller enkort sammanfattning.
EN NY PERSONDATALAG
Denna del av betänkandet inleds med en kortfattadredovisning av gällande rätt i huvuddrag, dvs. en beskrivningav den föråldrade datalagen från år 1973(avsnitt 1). Därefter följer en redovisning av tidigareförsök att revidera datalagen i form av de förslagsom fördes fram år 1993 av Datalagsutredningen ochsom i huvudsak inte följts (avsnitt 2). Även remissinstansernassynpunkter och de smärre författningsjusteringar somförslagen medfört redovisas här.
Efter denna redovisning av var vi i Sverige ståri dag kommer en ganska omfattande formell analys av det nya EG-direktivom personuppgifter som Sverige har att genomföra (avsnitt3). Själva direktivtexten på svenska finns i bilaga2. Även övriga internationella regler - inom OECD ochEuroparådet - berörs kortfattat i ett särskiltavsnitt (avsnitt 4).
Utöver information om det som redan nämnts- läget i dag i Sverige, inklusive tidigare förslagsom inte kunnat godtas, och Sveriges skyldigheter i förhållandetill andra stater - har vi ansett att det som utgångspunktför våra överväganden behövs äveninformation om det som lagstiftningen skall skydda, nämligenden personliga integriteten, om vad svenska män och kvinnori allmänhet tycker i dessa frågor och om vad som ärmöjligt att göra med den nya tekniken. Våra egnaundersökningar om teknikens möjligheter i dag och iframtiden har emellertid gett vid handen att det knappast finnsnågra bestående tekniska begränsningar som börbeaktas vid utformningen av den nya persondataskyddslagstiftningen;det mesta i fråga om automatiserad behandling av personuppgifterär eller kommer att bli tekniskt möjligt. Detta redogörvi för kortfattat i ett särskilt avsnitt (avsnitt 5),och bilaga 3 innehåller en rapport med tekniska synpunkterpå innehållet i betänkandet. Frågorna ominnebörden av begreppet personlig integritet och om allmänhetensinställning till behandling av personuppgifter behandlasav anlitade experter vilkas rapporter finns i bilaga 4 och 5.För åsikterna i dessa rapporter svarar naturligtvisexperterna själva.
Den första fråga som vi har ansett ossböra överväga är vilken allmän inriktningen ny lagstiftning för att skydda den personliga integritetenbör ha. Bör lagstiftningen reglera själva hanteringenav personuppgifter eller bara sådan användning av uppgiftersom kan karakteriseras som ett missbruk? Denna fråga, liksomfrågan om hur man bör se på saken i ett längreperspektiv, berörs i det inledande avsnittet med överväganden(avsnitt 6). Den slutsats som vi kommer till i detta avsnitt kansägas innebära att det enda sättet för ossatt uppfylla uppdraget att lämna förslag till genomförandeav EG-direktivet är att i enlighet med direktivet reglerahanteringen av personuppgifter och därvid nära följadirektivets uppbyggnad och struktur; i ett något längreperspektiv bör man dock försöka koncentrera sigmera på att stävja och beivra missbruk än attreglera en hantering som snart sagt alla kan hålla påmed.
Mot bakgrund av den redovisade slutsatsen innehållerde följande avsnitten närmast en redogörelse förhur EG-direktivets bestämmelser lämpligen bör överförastill svensk lagstiftning och hur man bör utnyttja det spelrumsom EG-direktivet medger vid genomförandet. Därvid berörsförst vilka typer av behandling av personuppgifter som böromfattas av en ny persondatalag och huruvida lagen i princip börvara generellt tillämplig på alla behandlingstypersom bör omfattas (avsnitt 7).
Mycket av den behandling som äger rum inom främstden allmänna sektorn regleras i dag i särskilda registerförfattningar.Frågan om systemet med särskilda registerförfattningaroch förhållandet mellan den nya persondatalagen ochdessa författningar berörs i nästa avsnitt (avsnitt8).
Därefter kommer två avsnitt om den betydelsefullafrågan hur EG-direktivet och den nya persondatalagen förhållersig till den offentlighetsprincip och den yttrandefrihet som iSverige är grundlagsfäst (avsnitt 9 och 10).
Frågan om när personuppgifter börfå utnyttjas för att forska eller framställa statistikhar diskuterats mycket genom åren. Den frågan berörsi ett särskilt avsnitt (avsnitt 11). Därefter kommerett omfattande avsnitt om det materiella innehållet (i övrigt)i den nya persondatalagen (avsnitt 12). Det avsnittet innehållersåväl allmänna överväganden som kommentarerav närmast detaljkaraktär till de föreslagna bestämmelserna.
Avslutningsvis i denna del av betänkandet finnsett avsnitt om sådana regler i den nuvarande datalagen sominte passar in i en ny persondatalag utan bör flyttas tillannan lagstiftning (avsnitt 13).
Eftersom de föreslagna bestämmelserna ipersondatalagen har berörts i detalj redan i den allmännamotiveringen i huvudavsnitten, innehåller det särskildaavsnittet med författningskommentarer till den föreslagnapersondatalagen bara ett slags "nyckel" med hänvisningartill de avsnitt där respektive paragraf berörs.
OFFENTLIGHETSPRINCIPENI IT-SAMHÄLLET
I den andra delen av betänkandet föreslårvi hur bestämmelserna i 2 kap. TF om offentlighetsprincipenkan anpassas till den nya tekniken. Den innehåller tillatt börja med en kort beskrivning av offentlighetsprincipensgrundläggande syften och dess nuvarande reglering (avsnitt14).
Vi försöker därefter beskriva hurde tekniska förutsättningarna har ändrats sedanbegreppet allmän handling fick en ny innebörd 1976 ochvilka problem den då införda regleringen vållari den nuvarande tekniska miljön (avsnitt 15). Vidare görvi ett försök att blicka framåt när det gällerden tekniska utvecklingen och anger två utgångspunkterför våra överväganden: Offentlighetsprincipenskall vara så vid som möjligt. Reglerna skall varaså tydliga och enkla som möjligt.
I den gällande lagen är det främstbegreppet handling (som omfattar varje uppgiftssammanställningsom kan göras med rutinbetonade åtgärder) ochförvaringsrekvisitet (som omfattar allt som är tillgängligtför myndigheten) som vållar problem. I syfte att åstadkommaen mera lättillämpad ordning föreslår vien delvis ny begreppsapparat där begreppet allmän uppgiftär centralt och där förvaringsrekvisitet återfårsin egentliga betydelse (avsnitt 16).
Rätten att använda sökverktyg föratt söka eller sammanställa uppgifter är svagtutvecklad i den gällande lagen. I en modern teknisk miljöär emellertid sådana funktioner avgörande förrätten att ta del av allmänna uppgifter. Vi lämnardärför förslag till en uttrycklig bestämmelseom detta i lagen (avsnitt 17).
En fråga som är i hög grad aktuellär allmänhetens möjligheter att ta del av allmännauppgifter på elektronisk väg. Även om fråganinte finns uttryckligen nämnd i vårt uppdrag ärdet oundvikligt, anser vi, att ta upp den (avsnitt 18). Vårtförslag innebär att det införs en sådan rätt,om än inte undantagslös, för allmänheten attfå ut allmänna uppgifter i elektronisk form. Vi berörockså något frågan om sekretessprövningav uppgifter som läggs ut allmänt tillgängligat.ex. via en presentationsterminal eller allmänna nätverk.
Såsom vårt uppdrag anger övervägervi den s.k. biblioteksregeln särskilt (avsnitt 19). Vårtförslag till ny begreppsapparat i 2 kap. TF innebäremellertid att specialbestämmelsen i 11 § andrastycket som syftar till att bl.a. avskära kommersiella databaserfrån offentlighetsprincipen blir överflödig.
Enligt gällande rätt är ävenmyndigheternas datorprogram allmänna handlingar som omfattasav offentlighetsprincipen. En rätt för allmänhetenatt få ut sådana i elektronisk form - i enlighet medvad vi föreslår - skulle emellertid kollidera med upphovsrättentill sådana program. Vi lämnar därför förslagtill hur denna konflikt skall lösas (avsnitt 20).
Myndigheternas skyldighet att dels dokumentera deuppgifter de använder dels registrera allmänna handlingarär av grundläggande betydelse för offentlighetsprincipen,även om bestämmelserna om detta inte finns i grundlagen.Vi överväger därför dessa frågor särskilt(avsnitt 21).
Slutligen redogör vi för vilka följdändringarsom den nya begreppsapparaten i 2 kap. TF bör medförai sekretesslagen, främst i 15 kap., och i arkivlagen(avsnitt 22). Vi passar i sammanhanget också på attlämna vissa förslag till ändringar i dessa regelverk.
I författningskommentaren till 2 kap. TF,15 kap. sekretesslagen och arkivlagen kommenteras våraförslag ytterligare. Här finns också hänvisningartill aktuella avsnitt i den allmänna motiveringen.
Det är den text som har tryckts i betänkandet som gäller. |
Denna sida är gjord av Sören Öman och senast uppdaterad 1997-04-02.