Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister.
Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden.
Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella.
Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna – att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende – utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten. Med beaktande av EU:s s.k. likvärdighetsprincip har kollektivavtalen lämnats utan avseende enligt 36 § avtalslagen och skadestånd till bolaget utdömts enligt medbestämmandelagen.
» Läs hela rättsfallet AD 2015 nr 70
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Sören Öman, Kurt Eriksson, Karl Olof Stenqvist, Håkan Torngren, Ella Niia (skiljaktig) och Agneta Lindblom Hulthén (skiljaktig).
Rättssekreterare : Lisa Anestål
Nämnden mot diskriminering beslutar på förslag av Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller en central arbetstagarorganisation om vitesförelägganden för att bl.a. arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder mot diskriminering. Sören Öman har varit med i nämnden som ersättare för vice ordföranden sedan starten 2009. Dessförinnan hade han motsvarande funktion hos föregångaren Jämställdhetsnämnden.
Sören Öman börjar som ordförande i Arbetsdomstolen den 1 december 2015. Det beslutade regeringen i dag. 
Att av nyfikenhet söka bland personuppgifter för att hitta intressanta rättsfall är inte ett led i en sådan verksamhet av rent privat natur som enligt 6 § personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) är undantagen från PUL. Det ansåg Högsta domstolen i ett beslut i dag, där domstolen utvecklar hur man bör se på det aktuella undantaget från PUL. 
Göteborgs-Posten (GP) har gjort en undersökning av målen i Arbetsdomstolen de tre senaste åren. Med anledning av det intervjuas Sören Öman bl.a. om vilka typer av mål som är vanligast och om de domar som kom 2014. 
Utstationeringskommittén, som ser över lex Laval om utstationering av utländsk arbetskraft i Sverige, skulle ha redovisat sitt uppdrag i maj, men har fått förlängd utredningstid till den 30 september 2015. 
En myndighetsdatalag ska gälla för myndigheters behandling av personuppgifter i stället för personuppgiftslagen (1998:204) (PUL). På sikt ska lagen ersätta de särskilda registerförfattningarna för myndigheter. Det har en utredning nyligen föreslagit. I Blendow Lexnova för maj 2015 som kommer ut senare under månaden skriver jag om förslaget och vad det innebär för myndigheterna. 
