Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Sökord:

Arbetsdomstolens domarBrott

( 5 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )

Arbetsrättslig litteratur om brott ( 28 st. )

Sören Öman, Avskedande av statsanställda på grund av brott i Sui generis – Festskrift til Stein Evju (red. Bernard Johann Mulder, Marianne Jenum Hotvedt, Marie Nesvik och Tron Løkken Sundet), 2016, s. 765–773

Förlag : Universitetsforlaget, Oslo.

Sören Öman, Tvåmånadersregeln – Tre månader för lång tid för att utreda mutbrott i Afrika i Blendow Lexnova 2015

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 2015 nr 13.
Expertkommentar för april 2015.

Peter Andersson, Om kränkande särbehandling som arbetsmiljöbrott i Festskrift till Catharina Calleman – I rättens utkanter (red. Annina H. Persson och Lotti Ryberg-Welander), 2014, s. 41–57

Förlag : Iustus, Uppsala.

Maria Steinberg, Brott mot arbetsmiljölagen – sanktioner främst för industriarbetarnas behov? i Festskrift till Josef Zila (red. Andreas Anderberg), 2013, s. 161–180

Förlag : Iustus, Uppsala.

Sandra Friberg, Kränkningsersättning – Skadestånd för kränkning genom brott [ Skrifter från Juridiska fakulteten i Uppsala Vol. 116 ], 2010

Förlag : Iustus, Uppsala.

Anteckningar :
Avsnitt 9 Ersättning för kränkningar som inte är brottsliga (s. 443 ff.).

Daniel Waerme, Bevisläget vid brott mot sekretessavtal – förhindrar lagen om företagshemligheter avtalsdispositioner? i SvJT 2009 s. 1051–1061

Lars Viklund, Avskedande eller uppsägning p g a engångs- eller impulsbrottslighet – Är ADs praxis rimlig? i Festskrift till Hans Stark [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. V ] (red. Ronnie Eklund, Michaël Koch, Edvard Nilsson och Tore Sigeman), 2001, s. 381–395

Förlag : Arbetsrättsliga föreningen, Stockholm.

Sven Lindegård, Ämbetsbrott av präst – En kyrkorättslig studie från medeltid till nutid [ Bibliotheca theologiae practicae Vol. 61 ], 1999

Förlag : Arcus, Lund.

Lars Viklund och Rolf Åsard, Skiljenämnd godtar lagbrott i Lag & Avtal 1998 nr 2 s. 18

Dennis Töllborg, Medinflytande och ansvarsgenombrott – En översiktlig granskning av sambandet mellan makt, ansvar och inflytande ur ett internationellt perspektiv i TfR 1994 s. 723–785

Per Gunnar Edebalk, Från motstånd till genombrott – Den svenska arbetslöshetsförsäkringen 1935–54 [ Meddelanden från Socialhögskolan Vol. 3 ], 1988

Förlag : Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Tore Sigeman, Bot, plikt och skadestånd. Om påföljder för kollektivavtalsbrott i nordisk rätt i Perspektiv på arbetsrätten – Vänbok till Axel Adlercreutz [ Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Vol. 60 ] (red. Reinhold Fahlbeck och Carl Martin Roos), 1983, s. 301–327

Anteckningar :
Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Nr 60 Acta Societatis Juridicae Lundensis.
Publicerad på engelska i Scandinavian Studies in Law, Vol. 29, 1985, s. 185–212.

Gunnar Timelin, Uppsägning och avskedande på grund av brottslig gärning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) och lagen om offentlig anställning (LOA), en jämförelse i SvJT 1981 s. 446–452

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 1980 nr 102.

Jane Cederqvist, Arbetare i strejk – Studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott – Stockholm 1850–1909 [ Monografier utgivna av Stockholms kommun Vol. 41 ], 1980

Förlag : Liber.

Stig L. Age, Vad är skyddsarbete i brottmålsprocessen i Juristnytt 1971 s. 307

Ulrika Lagerdahl, Tjänstemans brott mot tystnadsplikt i FT 1970 s. 193–210

Bertil Bengtsson, Hävningsrätt och uppsägningsrätt vid kontraktsbrott [ Institutet för rättsvetenskaplig forskning Vol. 48 ], 1967

Förlag : Norstedt, Stockholm.

Anteckningar :
Kapitel IV, Avtal om arbetsprestation.

Ulf Ankarloo, Om forum, behörig åklagare och målsägandens talerätt vid ämbetsbrott i SvJT 1966 s. 543–545

Pär-Erik Back, En klass i uppbrott – Den fackliga lantarbetarrörelsens uppkomst och utveckling, 1961

Förlag : Svenska lantarbetareförbundet, Malmö.

Carl-Gustaf Thomasson, Från kollektivavtalsrättens genombrottsår. Gustav Olin och 1907 års promemoria om arbetsavtal i Statsvetenskaplig Tidskrift 1960 s. 152–169

Gunnar Timelin, Ang. myndighets yttrande i mål rörande brott av tjänstemän i FT 1949 s. 351–352

Göran Smith, Arbetsavbrott – Anställningsavbrott – Semesterrätt i SvJT 1944 s. 509–518

Ivar Agge, Några synpunkter på ämbetsbrotten i Antti Tulenheimo 1879 4/12 1939 – Juhlajukaisu – Festskrift, 1939

Förlag : Kriminalföreningen i Finland, Helsingfors.

C. A. Reuterskiöld, Strafflösförklaring vid ämbetsbrott i SvJT 1937 s. 323–326

Olof Barklind, Ämetsbrotten i det svenska förberedande ututkast till strafflag i SvJT 1929 s. 111–142

Johan C. W. Thyrén, Komapartiva och legislativa synpunkter vid ämbetsbrotten i SvJT 1926 s. 123–136

Olof Barklind, Om förhållandet mellan ämbetsbrott och disciplinförseelser samt om de å ämbetsmän tillämpade disciplinstraffens rättsliga natur i Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 1922 s. 154–242

Östen Undén, Arbetsstrider och aftalsbrott. Några anmärkningar i Ekonomisk tidskrift 1910 s. 153–167 och 217–228

Ovanstående är bara referenser. På hemsidan finns bara Sören Ömans egna skrifter i fulltext. » Länk till Sören Ömans skrifter

Andel avgöranden med skiljaktig mening : 40,0% ( 2 / 5 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Andel överklagade mål : 20,0% ( 1 / 5 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%

Andel avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 80,0% ( 4 / 5 st. )

Utdömda rättegångskostnader per refererat avgörande : 499 333 kr | Median : 147 526 kr

Högsta belopp utdömt för rättegångskostnader : 1 683 945 kr ( i AD 2019 nr 15 )

Avser bara direktstämda mål. Alla belopp är i dagens penningvärde.

Arbetsdomstolens refererade avgöranden om brott sedan 1993 ( 5 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

2019 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 2019 nr 15 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | | | | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en generaldirektör. Tvisten har rört om generaldirektören gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för avskedande funnits, om de faktiska omständigheterna får läggas till grund för bedömningen om avskedandet varit lagligen grundat, om staten agerat i strid med tvåmånadersregeln och om staten varit förhindrad att avskeda generaldirektören dels då den redan vidtagit en arbetsrättslig åtgärd, dels eftersom det agerande som lagts henne till last avser ett agerande i hennes tidigare anställning.

» Läs hela rättsfallet AD 2019 nr 15

Lagrum : 18 §, 19 §, 35 § och 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 32 § och 33 § lagen (1994:260) om offentlig anställning | 19 kap. 9 § brottsbalken (1962:700)

Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Arbetsgivarverket & Sveriges Ingenjörer

Ombud : Karin Lundin & Magnus Bäckström & Robert Lakatos

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Cathrine Lilja Hansson, Karin Hellmont, Kerstin G Andersson, Åsa Kjellberg Kahn, Göran Söderlöf, Håkan Löfgren (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Carl-Gustaf Hjort. Enhälligt.
Rättssekreterare : Hannah Edström

Dela :

2004 ( 3 st. )

Prejudikat : AD 2004 nr 30 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, en brevbärare, som för brott utom tjänsten dömts till fängelse i två år och åtta månader.

» Läs hela rättsfallet AD 2004 nr 30

Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter ( Privata sektorn ) : Almega Tjänsteförbunden & Posten Sverige Aktiebolag & SEKO – Facket för Service och Kommunikation

Ombud : Lena Widman & Peter Lindgren

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Carina Gunnarsson, Dag Ekman, Karin Isacsson, Bengt Huldt (skiljaktig), Ola Bengtson (skiljaktig), Stina Nilsen och Henry Sjöström.
Sekreterare : Marianne Lishajko

Dela :

Prejudikat : AD 2004 nr 9 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om det förelegat grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en polisman som dömts för brott bestående i misshandel, olaga frihetsberövande och falsk angivelse. Arbetstagarsidan har i första hand gjort gällande att avskedandet skall ogiltigförklaras eftersom det grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader (18 § andra stycket anställningsskyddslagen). I andra hand har gjorts gällande i sak att grund för avskedande eller uppsägning ändå inte förelegat.

» Läs hela rättsfallet AD 2004 nr 9

Lagrum : 7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Rikspolisstyrelsen & Svenska Polisförbundet

Ombud : Jeffrey Hamberg & Martin Agell

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Lars Johan Eklund, Brita Swan, Palle Landin, Mats Holmgren, Anders Hagman, Jan Sjölin och Jarl Karlsson. Enhälligt.
Sekreterare : Ulrika Stenbeck Gustavson

Dela :

Prejudikat : AD 2004 nr 2 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | | | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om det förelegat grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en polis som dömts för misshandel och olaga hot till villkorlig dom. Polismannen har både i brottmålet och arbetstvisten förnekat gärningspåståendena i vissa delar och i övrigt hävdat att han handlat i nödvärn. Vidare har arbetstagarparten gjort gällande att det inte förelegat grund för avskedande eller uppsägning även om polismannen befinns skyldig till brott. Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat avskedandet men jämkat det allmänna skadeståndet.

» Läs hela rättsfallet AD 2004 nr 2

Lagrum : 7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Rikspolisstyrelsen & Svenska Polisförbundet

Ombud : Annett Olofsson & Maria Lönegård

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Lars Johan Eklund, Ulla Erlandsson, Siv Kimbré, Charlott Richardson, Anders Hagman (skiljaktig), Staffan Holmertz och Jarl Karlsson.
Sekreterare : Ulrika Stenbeck Gustavson

Dela :

1996 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 1996 nr 21 meddelad Enhällig
Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

| | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Sedan en polisman åtalats för viss gärning men åtalet ogillats på den grunden att gärningen inte var brottslig, avskedar arbetsgivaren polismannen enligt 11 kap. 2 § första meningen lagen (1976:600) om offentlig anställning (1976 års LOA) under åberopande av att gärningen utgjort grov tjänsteförseelse som visat att polismannen uppenbarligen var olämplig att inneha sin anställning. – Fråga huruvida avskedandet stått i strid med den s.k. månadsregeln i 11 kap. 5 § första stycket första meningen 1976 års LOA. Betydelsen av att, för det fall åtgärd vidtagits för att anställa åtal mot arbetstagaren, enligt 14 kap. 6 § 1976 års LOA ett ärende om (uppsägning eller) avskedande inte får avgöras förrän ansvarsfrågan prövats slutligt.

» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 21

Lagrum : 11 kap. 1 §, 2 § och 5 § samt 14 kap. 6 § lagen (1976:600) om offentlig anställning

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : Staten genom Rikspolisstyrelsen & T.C.

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Lennart Aspegren och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Susanne Sjöblom

Dela :