Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Ledamöter:

Arbetsdomstolens domarOlle Gunnarsson

( 3 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )

[ ”Tredje man” ]

Sök kontaktuppgifter till Olle Gunnarsson på :

eniro.se | hitta.se | merinfo.se | mrkoll.se | ratsit.se

Sören Öman har troligen inte kontaktuppgifter till personen.

Olle Gunnarsson
Aktivitet som ”tredje man” i Arbetsdomstolen ( sedan 1993 )

Av­göran­den Skilj­aktig me­ning An­del skilj­akt­iga Aktiv år
3 st. 1993

Andel avgöranden med skiljaktig mening: 33,3% ( 1 / 3 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Andel överklagade mål: 0% ( 0 / 3 st. )

Olle Gunnarsson har dömt refererade avgöranden med :
15 ledamöter ♀ 2 ♂ 13
3 sekreterare ♀ 3 ♂ 0
11 parter

Förord­nanden i Arbets­dom­stolen * :
Funk­tion Till­trädde Av­gick Längd
Er­sättare för tredje man1974-07-011989-06-3015 år
Förordnad i sammanlagt 15 år.

 * Har, sedan 1993, även varit tillfällig ersättare för tredje man i tre avgöranden ( 100,0% av alla refererade avgöranden med Olle Gunnarsson sedan 1993 ), första gången den 11 augusti 1993 och senast den 6 oktober 1993.
Titel för Olle Gunnarsson som tillfällig ersättare : F.d. överdirektör i Arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsdomstolens refererade avgöranden Olle Gunnarsson dömt sedan 1993 ( 3 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

1993 ( 3 st. )

Prejudikat : AD 1993 nr 151 meddelad — Enhällig
[ Direktstämt – Dom ]

[  | |  ]

Sammanfattning :

Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet skall arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsbrist iaktta turordningsregler som innebär bl.a. att turordningen fastställs för arbetstagare särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) inom det verksamhetsområde (turordningsområde), varom överenskommelse träffats med berörd MB-gruppkontaktombud eller om sådan saknas, med lokal facklig organisation med beaktande av företagets organisatoriska uppbyggnad. Kan sådan överenskommelse inte träffas, gäller som turordningsområde förutvarande arbetsförmedlingsdistriktets verksamhetsområde. – Fråga huruvida en tillsvidareanställd byggnadsarbetare varit arbetsskyldig utanför det enligt anställningsskyddsavtalet fastställda och geografiskt bestämda turordningsområde som han tillhörde. Arbetsdomstolen finner inte att det av anställningsskyddsavtalet – direkt eller indirekt – kan anses följa att arbetstagarens arbetsskyldighet geografiskt är begränsad till turordningsområdet. Domstolen har därefter prövat huruvida det av en vid det aktuella, företaget träffad överenskommelse om bl.a. turordningsområden följde, att arbetstagaren enligt sitt enskilda anställningsavtal inte var skyldig att utföra ett i målet aktuellt arbete på viss plats.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 151

Parter ( Privata sektorn ) : Byggförbundet & Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Olle Gunnarsson (f.d. överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Lennart Hörnlund, Ulf E. Nilsson, Inger Karlsson och Anders Tiderman (ombudsman i Svenska Metallindustriarbetareförbundet; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Gunilla Åkerman

Dela :

Prejudikat : AD 1993 nr 148 meddelad — Enhällig
[ Direktstämt – Dom ]

[  | |  ]

Sammanfattning :

Tolkning av kollektivavtal i fråga om rätten till s.k. förrättningstillägg vid endagsförrättning. – I målet är fråga om ett kollektivavtal som slutits av två organisationer på arbetstagarsidan, SACO och SF, vilka enligt vad utredningen visar vid förhandlingarna om avtalet uppträtt gemensamt i förhållande till arbetsgivarparten i avtalet, Sjöfartsverket. Av A:s och B:s uppgifter har framgått bl.a. att det på arbetstagarsidan varit åsyftat att allt vad som förekom under förhandlingarna med arbetsgivarsidan skulle redovisas arbetstagarorganisationerna emellan. Förhandlingarna resulterade också i ett enda, för de båda arbetstagarorganisationerna gemensamt avtal med Sjöfartsverket. Avtalet innehåller inga särbestämmelser för medlemmar tillhörande endera arbetstagarorganisationen. Det är givet att det därmed får antas vara bäst överensstämmande med vad de förhandlande parterna på ömse sidor själva åsyftat, att avtalet vid tvist om dess innebörd skall tolkas lika i förhållande till båda organisationerna på arbetstagarsidan. – Vid en sådan förhandlingsgemenskap på endera partssidan som här har förelegat måste enligt arbetsdomstolens mening därför som regel gälla, att motparten till de gemensamt förhandlande parterna är berättigad att utgå från att sådant som motparten uttryckligen har klargjort för en av dessa ifråga om den av honom avsedda innebörden av en avtalsbestämmelse också har blivit känt för den andra av de gemensamt förhandlande parterna. Detta bör i vart fall gälla så länge motparten inte i det enskilda fallet på grund av särskilda omständigheter inser eller bör inse, att en av de gemensamt förhandlande parterna faktiskt svävar i okunnighet om vad som har klargjorts för den andra.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 148

Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Sjöfartsverket & Statsanställdas Förbund

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Erik Lempert, Olle Gunnarsson (f.d. överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Ola Bengtson, Björn Qvarnström, Åke Wänman och Erik Adolfsson (förste ombudsman i Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare). Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Margareta Palmstierna

Dela :

Prejudikat : AD 1993 nr 131 meddelad — Med skiljaktig mening
[ Direktstämt – Dom ]

[  | | |  ]

Sammanfattning :

Den 1 september 1988 överlät SSAB Svenskt Stål AB dotterbolaget SSAB Profiler AB (Profilbolaget) med verksamhet i Borlänge och Luleå till Ovako Steel AB. I samband därmed träffades mellan bolaget i SSAB-koncernen och där företrädda arbetstagarorganisationer kollektiva överenskommelser om villkor som skulle gälla för de arbetstagare som vid överlåtelsen övergick från moderbolagsanställningar hos SSAB Svenskt Stål AB till anställningar inom Ovako-koncernen, nämligen hos det överlåtna Profilbolaget. I överenskommelserna intogs bl.a. bestämmelser om en återanställningsgaranti eller återanställningsrätt (här kallade återanställningsgarantin eller återanställningsgarantierna) under en tid av fyra år för de arbetstagare som sålunda lämnade sina anställningar inom SSAB-koncernen. – År 1990 beslöt Ovako-koncernen att flytta Profilbolagets verksamhet i Borlänge till Luleå. Flyttningen var genomförd i juni 1991. Sedan Profilbolaget därefter på grund av ekonomiska problem ställts inför nedläggningshot avyttrade Ovako-koncernen i början av år 1992 Profilbolaget och hela dess verksamhet för rekonstruktion. Med anledning av dessa händelser påfordrade först arbetstagare hos Profilbolaget i Borlänge och senare även arbetstagare hos bolaget i Luleå återanställning hos SSAB med åberopande av återanställningsgarantierna. Deras rätt till återanställning bestreds från SSAB:s sida under påstående bl.a. att återanställningsgarantierna inte avsåg situationer av arbetsbrist hos Profilbolaget och dessutom förutsatte att det finns lediga befattningar hos SSAB. – I tvister om tolkning av återanställningsgarantierna i två av de kollektiva överenskommelserna finner arbetsdomstolen att SSAB genom återanställningsgarantierna får anses ha åtagit sig en förpliktelse att återanställa sådana arbetstagare, som vid överlåtelsen av Profilbolaget övergick från anställningar hos SSAB till anställningar hos Profilbolaget och som därmed omfattas av garantierna, även för fall av arbetsbrist hos Profilbolaget och oavsett huruvida det hos SSAB finns lediga befattningar eller inte. – En invändning från SSAB:s sida om att återanställningsgarantierna med denna innebörd skulle vara att anse som stridande mot anställningsskyddslagen – därför att följden av garantierna skulle kunna bli att SSAB efter en återanställning av ifrågavarande arbetstagare nödgas vidta uppsägningar på grund av arbetsbrist, varvid de återanställda i kraft av lång tidigare anställningstid hos SSAB skulle vid bestämmande av turordning för sådana uppsägningar i många fall slå ut andra arbetstagare hos SSAB – har inte godtagits. – Inte heller har godtagits en invändning från SSAB:s sida om att återanställningsgarantierna, tolkade i enlighet med det tidigare anförda, skulle utgöra ett med hänsyn såväl till sitt innehåll som till efter överenskommelsen inträffade förhållanden oskäligt avtalsvillkor och därför skall lämnas utan avseende med stöd av den förmögenhetsrättsliga generalklausulen i 36 § avtalslagen. – Beträffande en av de aktuella arbetstagarna fråga huruvida denne skall anses ha avstått från eller förverkat sin rätt enligt återanställningsgarantin genom att han, efter det att han begärt återanställning hos SSAB, tagit anställning hos en annan arbetsgivare. – Genom domen förpliktas vissa bolag tillhörande SSAB-koncernen dels att omedelbart anställa de arbetstagare för vilka yrkande därom framställts (i Borlänge tre tjänstemän och i Luleå 206 arbetare och tjänstemän), dels att till arbetstagare för vilka yrkande därom framställts utge ekonomiskt skadestånd (i Borlänge fyra tjänstemän och i Luleå 206 arbetare och tjänstemän), dels att såväl till arbetstagare (i Borlänge fem tjänstemän och i Luleå 514 arbetare och tjänstemän) som till fackliga organisationer vilka på arbetstagarsidan är parter i de omtvistade kollektiva överenskommelserna utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Yrkandet om allmänt skadestånd till en av de nämnda fackliga organisationerna avslås dock. Med hänsyn till omständigheterna bestäms storleken av de allmänna skadestånden till betydligt lägre belopp än som yrkats.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 131

Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 36 § avtalslagen (1915:218)

Parter ( Privata sektorn ) : Plannja Aktiebolag & SSAB Tunnplåt Aktiebolag & Stål- & Metallförbundet & Stålpartner Aktiebolag & Svenska Industritjänstemannaförbundets tjänstemannaklubb vid SSAB Tunnplåt Aktiebolag & Svenska Metallindustriarbetareförbundets verkstadsklubb vid SSAB Tunnplåt Aktiebolag & Sveriges Arbetsledareförbunds arbetsledarklubb vid SSAB Tunnplåt Aktiebolag

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Kjerstin Nordborg, Olle Gunnarsson (f.d. överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Christian Tydén, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Nils Thulén (förre förbundsdirektören i Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Gertrud Forkman

Dela :